Grönt är skönt men inte alltid
Publicerad 28 september, 2020
Det finns underbart vackra växter i våra rabatter och så finns det underbart vackra växter som faktiskt inte är bra alls.
Du kanske har hört talas om en växt som heter parkslide. Det är en så kallad invasiv art vars rötter kan lyfta asfalt, tränga sig in under byggnader, förstöra vattenledningar och orsaka stora skador.
Om du upptäcker att det finns en invasiv växt på din uteplats måste den omgående tas bort. Men innan du börjar med det arbetet behöver du veta hur du gör för att växten inte ska komma tillbaka. Det är också bra att veta att vi på GotlandsHem väldigt gärna hjälper till, både med grävandet och avfallshanteringen.
Växter du inte ska ha hemma
Parkslide konkurrerar ut andra växter och har kraftiga rötter som tränger in i byggnader och vattenledningar. Den seglivade växten tar tid att bekämpa och ska klippas ned helt. För att växten inte ska komma tillbaka måste marken där den stod täckas med väv under en längre tid.
– Under åren som marken är täckt kan den inte användas till något. Jag brukar säga fyra till fem år för att vara på den säkra sidan. Det kan vara svårt att gräva upp parkslide och den får absolut inte gå i blom, berättar Nina Sahlin, trädgårdsmästare och chef på GotlandsHems bostadsservice.
Lupin är en annan invasiv växt. Den finns, men är inte vanlig, i GotlandsHems fastighetsbestånd.
– Lupin måste grävas upp och man måste se till att den inte frösår. Lupin har långa rötter och det kan vara lite jobbigt att gräva upp den. Men det går, säger Nina Sahlin.
Vissa växter får inte spridas men säljs fortfarande i plantskolor. Bland annat kan du hitta både jättedaggkåpa och vresros i handeln ibland.
Och så finns det växter som inte är rödlistade men som du ändå bör vara försiktig med. Bland annat sidenört som också är en invasiv art. Den kan bli två meter hög och sprider sig med frö.
– Många tycker att den är söt, vacker och lätt att föröka. Sidenört finns till exempel i Klintehamn där den tränger undan andra arter. Vi försöker rensa bort den där vi upptäcker att den växer. Och här betyder hyresgästernas hjälp mycket. Det är viktigt att klippa sidenörten innan de frösår sig, säger Nina Sahlin.
Jättebalsamin, eller ”sprätt iväg-blomma” som den också kallas, kan ta över hela markområden så att inget annat kan växa där. Den sprider sig snabbt över stora områden. Den är förbjuden att importera, odla eller sätta ut. Jättebalsamin kan bli flera meter hög, den blommar från juni till september och gillar fuktig mark. Då den begränsar åtkomsten till solljus och tillgängligheten i områden förändras näringssättningen i marken, vilket skadar eller dödar andra växter. Jättebalsamin ska slås innan den blommar eller sätter frö.
– Har du en sådan ska plantan blötas och läggas ned i en påse. Den får inte läggas i naturen, säger Nina Sahlin.
Viktigt att veta
Växtavfall och frön från invasiva arter får inte läggas i kompost eller på andra öppna platser. De ska kastas i förslutna säckar. Det kan i vissa fall handla om stora mängder, behöver du hjälp med att hantera avfallet kan din bovärd ta med sig växtresterna till förbränning på återvinningsstationen.
Bovärden kan också hjälpa till på plats om du är osäker på vad det är för växt du har. Vi har rätt expertis inom företaget.
– Bovärden hjälper alltid till. Du behöver inte stå ensam med allt det här, säger Nina Sahlin.
Här finns en lista över invasiva arter:
https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/artskydd/ias/EU-listade-invasiva-fr-arter-aug-2019.pdf